Språk

Under ett antal föreläsningar har Ann-Katrin Svensson [1]haft föreläsningar 
om vikten av språkets betydelse, olika modeller som pedagoger kan arbeta efter vad gäller språket som exempelvis Bornholms modellen och helordsmetoden, dessa diskuterade vi vad det hade för nackdelar och fördelar. Bornholms modellen är en ljudningsmetod som innefattar rim, ramsor och höra ljud i orden. Helordsmetoden handlar om att man ska uppmärksamma barnen på orden, använda tillsammans med barn vid samling. I en samling är det viktigt att som pedagog inkludera alla barnen genom att använda deras namn. Pedagoger kan exempelvis skriva upp barnens namn på en tavla och prata om namnen, vilka har prickar i sitt namn samt vilket eller vilka namn ser längst ut. En föreläsning som Ann-Katrin hade  handlade om olika kartläggningsinstrument för barns språkförmåga, informerade hon och förklarade på ett tydligt  hur man som pedagog använder sig utav TRAS som betyder tidig registrering av språkutveckling. TRAS är ett observationsmaterial som fokuserar på kommunikation ur en bred synvinkel. I TRAS läggs det fokus på att observera samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, ordförråd, ordproduktion, meningsbyggnad och uttal. Det som är till fördel vid användning utav TRAS är att verksamheten uppmärksammas och ser vad barnet kan och inte kan. Det som är mindre bra vid användning utav TRAS är att vi ska inte bedöma, de är indelat i olika delar, tidsbrist samt om du som pedagog inte har tillräckligt med kunskap eller erfarenhet kan det vara svårt att sätta sig in i det.

Inför min kommande yrkesroll som pedagog känner jag mig inte bekväm med TRAS på grund av att det är ett observationsmaterial då det ingår att man ska observera varje enskilt barn utifrån deras språkutveckling. Jag tycker att pedagoger i förskolan inte ska behöva bedöma barnens språkutveckling utifrån kommunikation och i samspel med andra barn. Jag tycker att i förskolan ska pedagoger inte bedöma barnen utan barnen ska få utvecklas i sin takt. Upplever du som pedagog att barnet har svårigheter med språket hjälper du barnet genom att i barngruppen leka med språket genom att sjunga, rimma och ha språkaktiviteter genom att använda sig utav exempelvis språkpåsar. Lindö (2009, s. 119) framhäver hur viktigt det är att stimulera barns språkliga medvetenhet på ett lustfyllt sätt. Det handlar om att leka med språket, kunna växla mellan att lyssna på hur orden låter och att tänka på ordens betydelse.

I (läroplan för förskolan 98, rev.2010, s. 10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera i samspel med andra.

Ett observationsmaterial som används i förskolan för att synliggöra barnets språkutveckling.

  

TRAS som illustrerar hur du som pedagog ska bedöma barnets språkutveckling i de olika delarna som ingår i TRAS.

 

Flerspråkighet

Vid ett antal tillfällen har Emma Almingefeldt[2] haft föreläsningar om Svenska som andraspråk och flerspråkighet. Det har varit väldigt intressant att få ta del av dessa på grund av att man har för lite kunskap om det.  vid den andra föreläsning fick vi ett diskussionsunderlag med språkaktiviteter och utifrån dessa diskuterades vad är språkutvecklande och vad är inte språkutvecklande för flerspråkiga barn i förskolan, vilka aktiviteter som är utvecklande för förstaspråket och för andraspråket, vilka aktiviteter som gynnar språkutvecklingen för barn med ytflyt och för barn med långsam språkprogression,  motivera varför aktiviteterna är språkutvecklande och varför de inte är språkutvecklande samt hur du som pedagog kan göra för att aktiviteterna kan utvecklas till att bli mer språkutvecklande. Emma framhävde klart och tydligt hur viktigt det är att vara konkret i görandet och att pedagoger diskuterar ord beroende på i vilket sammanhang det är. Att pedagogen benämner det som görs i stunden exempelvis vid bakning att nu häller jag i en dl socker i skålen. Emma ger exempel på hur du som pedagog kan arbeta med flerspråkighet i förskolan och ett exempel som hon nämnde var att förskolan och hemmet samarbetar genom att barnet använder sig utav en IPAD och i den finns en applikation där barnet får träna ord och spela in ord både i förskolan och i hemmet. Med hjälp utav IPADEN kan barnet ta med sig den hem och spela in ord på sitt hemspråk i  hemmamiljön och barnet kan även lyssna på hur orden låter på hemspråket samt på svenska. När barnet är i förskolan och pratar svenska kan orden spelas in och då kan barnet höra hur båda språken låter och samtidigt tränas både hemspråk och svenska. Emma nämnde också som exempel att om det ligger en grundskola eller högstadieskola i närheten utav förskolan kan äldre barn med samma hemspråk som de i förskolan komma och läsa för barnen 1-2 ggr i veckan.

Nu när jag inhämtat kunskap om flerspråkighet har jag fått en helt annan inblick i hur en pedagog kan arbeta för att utveckla språket hos flerspråkiga barn.  Dessa föreläsningar har gett mig otroligt mycket, ökad kunskap om flerspråkiga barn, hur pedagoger ska förhålla sig och hur pedagoger kan arbeta för att öka dess ordförråd. Detta är välbehövd kunskap inför kommande möte med flerspråkiga barn.

Som blivande pedagog anser jag att det är viktigt att vara närvarande, bemöta dessa barn på ett lugnt sätt så att de känner sig trygga. Det är viktigt att vara lyhörd, samarbetsvillig, förstående, hjälpsam och sprida glädje så att de smittar av sig på barnen.

I yrkesrollen som pedagog vill jag arbeta  med barns flerspråkighet genom att inkludera hela barngruppen för alla barnen behöver kunskap om olika språk och olika kulturer. För att barnen ska få ta del av alla olika språk och kulturer kan barnen gå till biblioteket och låna böcker och ljudböcker på olika språk för att barnen sedan ska kunna se, höra och lyssna till olika språk  och få kännedom om olika språks utseende. Kulti ( 2012) framhäver att aktivitet förstås som något en enskild individ gör eller deltar i. Termen språkliga handlingar avser här ord, språkliga uttryck, samtal, förhandlingar, berättande och sångtexter på olika språk. Jag vill även tydliggöra olika språk genom att ha vardagliga

ord som finns i deras vardag upphängda på väggen och på golv. Ordet exempelvis boll står både på svenska och arabiska. För att barnen ska utveckla mer kunskap om olika kulturer skulle barnen kunna sjunga sånger från olika länder. Jag vill arbeta med flerspråkighet på ett lekfullt, lustfullt ,konkret och tydligt sätt för att göra det synligt för barnen. Det är viktigt att pedagogen använder sig utav ett vardagligt och lätt språk så att alla barnen förstår. För att tydliggöra en dag på förskolan vill jag som blivande pedagog använda mig utav bilder som talar om dagens händelser.

Anneli Tisell (2011) framhäver att TAKK används för barn som har ett annat modersmål än svenska, som en genväg till det svenska språket.

   

Specialpedagogik

Vi har under denna termin vid några tillfällen haft både föreläsningar & workshops med Camilla Carlsson om specialpedagogiska perspektiv och olika sätt att kommunicera om talet inte finns. Camilla [3] har i sin första föreläsning kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv pratat om TAKK som står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (för hörande barn och vuxna), då hade vi även en workshop då vi fick testa olika applikationer som innehöll tecken vid sagoberättande, babblarna med olika spel, vad olika saker har för tecken samt att vi fick bläddra i böcker som på ena sidan visade tecken och på den andra sidan var det texten till bilden. Om talet inte finns är en IPAD ett jättebra verktyg för barnet för då kan barnet ta med sig den hem för att lyssna på inspelade ord och begrepp som finns i barnets vardag, både hemma och på förskolan.

TAKK :
Används tillsammans med talet, stödord.
Används både för uttryck och förståelse, tillfälligt eller som bestående stöd.


Jag har arbetat som personlig assistent åt  en tjej med autism för några år sedan och detta var innan jag bestämde mig för att bli förskollärare. Jag har erfarenhet utav hur mycket bilder och teckenspråk betyder vad gäller kommunikation. När jag var personlig assistent åt henne i hemmet kommunicerade vi genom teckenspråk och det satt även uppe bilder som gjorde det synligt för henne som skulle hända under dagen. Bilder och tecken som stöd är ett jättebra verktyg för de som har svårigheter med att få fram de vill säga. Genom att använda sig utav bilder i kommunaktion med andra och sätta upp bilder för att synliggöra barnens vardag gör barnen mycket tryggare och lugnare och de blir mer självständiga.

Det finns ett så stort utbud i dag på bilder så tack vare det kan barn som har svårigheter att uttrycka sig  kommunicera med hjälp utav bilder i alla tillfällen. Tack vara AKK kan alla göra sig hörda och uttrycka sig för det är en rättighet som alla har att kommunicera. AKK används som ett verktyg för att uttrycka sig, som ett komplement för uttryck och förståelse och även som bestående stöd för uttryck och förståelse. 



Anneli Tisell ( 2011) framhäver att genom tecken lär sig barnet flera ord snabbare och att orden och kunskapen om språket sitter kvar bättre. Inlärningsprocessen förenklas och förstärks av att både höra, se och känna. Genom att teckna gör man det lättare för barnet att förstå, bygga upp ordförrådet och kommunicera.





En applikation som vi fick testa på under workshopen. Den behandla ord, bilder och tecken för bilden.

   

 

  

En bok som på ena sidan visar hur man tecknar bilden som är på andra sidan.

Under den andra föreläsningen och workshopen som Camilla Carlsson hade med oss berättade hon om vad GAKK som innebär Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation Hjälpmedelsberoende som innefattar föremål, foto, bilder, symboler och talande hjälpmedel. Det handlade om vad det finns för olika sätt att kommunicera med de barn som inte kan prata. Vi fick testa på olika applikationer där vi fick träna oss att lägga upp bilder för hur dagen skulle se ut vid utflykt till skogen. Sedan visade Camilla lite olika modeller för bliss och hon visade och tipsade om samtalsmattan.

 





Bilder som kan användas vid kommunikation exempelvis genom en samtalsmatta då pedagog och barn kan ta kort på föremål i förskolan för att sedan sätta upp på samtalsmattan som en symbol för vad och hur man tänker. Man använder sig utav känslokort exempelvis glad, vet ej och inte. Sedan frågar man exempelvis vad tycker du är roligt på förskolan, sedan får barnet sätta upp det på samtalsmattan som hen tycker är roligt.


Sedan finns det två olika sorters alfabet BLISS, ett med symboler och det andra med symboler och tecken. Man kan använda bliss genom att använda en pinne som man har runt huvudet som en huvudbonad och sedan finns det en laser på glasögonens sida som man riktar på de olika symbolerna. I BLISS finns det 120 stycken nyckelsymboler, det utvecklas hela tiden och det är olika för varje land.

 

Inspiration och kunskap om BLISS.

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

 kursen belyser följande mål :    

  

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

 

Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

 

 

 

 

 

 

1]. Ann-Katrin svensson, kartläggningsinstrument för barns språkförmåga Campus Varberg, 2015-02-23.
[2]. Emma Almingefeldt, flerspråkighet campus Varberg, 2015-02-26

[3]. Camilla Carlsson, Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv Campus Varberg, 2015- 03-08





 
   


Referens
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kulti, Anne (2012).
Flerspråkiga barn i förskolan:Villkor för deltagande och lärande. http://hdl.handle.net/2077/29219

Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten